Oscar Lewicki vänder hem
Fotboll

Oscar Lewicki vänder hem

Som fyraåring började stjärnspelaren Oscar Lewicki i Limhamns IF. Efter några år i Malmö FF bytte han Sverige mot Tyskland och Bayern Münchens ungdomslag. Tillslut blev suget efter A-lagsfot...

12 december 2014

Som fyraåring började stjärnspelaren Oscar Lewicki i Limhamns IF. Efter några år i Malmö FF bytte han Sverige mot Tyskland och Bayern Münchens ungdomslag. Tillslut blev suget efter A-lagsfotboll för stort och 2011 gick han till BK Häcken. Nu återvänder han till sin hemstad igen. Vi träffade honom och snackade klubbyten, framtiden och känslan av att lägga det där avgörande målet.

Vem är Oscar Lewicki?
Jag är en glad kille som tycker om att umgås med min familj. Jag gifte mig och blev pappa tidigare i år, så just nu gillar jag att se min son växa upp. I övrigt blir det ju mycket fotboll såklart. Jag ser väldigt mycket fram emot att flytta hem till Malmö igen.

Just det, nu blir det Malmö FF igen. Hur känns det?
Verkligen jättebra! Både för att jag kommer närmare min familj och för att Malmö FF är ett lagom stort steg i min karriär. Det är ju Sveriges bästa lag, vi har inte haft ett lag i Champions League på hur länge som helst. Att kunna ta ett så stort steg inom Sveriges gränser känns grymt.

Nu kanske du får spela Champions League. Hur stort är det?
Jag har ju följt Champions League sedan jag var fem år så det är verkligen en pojkdröm. Jag hoppas såklart att laget går vidare men det blir en tuff resa med tufft motstånd. Om Malmö FF lyckas kvala in så är det hur stort som helst. Det är klart att man vill vara med på den resan.

Vi backar bandet lite och tar det från början. Berätta din fotbollshistoria!
Allt började i Limhamns IF när jag var fyra år. Jag var ganska duktig så jag fick spela med de som var ett år äldre och så fortsatte det under hela min tidiga karriär. När jag var 13 år gick jag över till Malmö FF och där spelade jag tills jag blev upptäckt av Bayern München som 16-åring. De värvade mig utan att jag ens hade provtränat och det var ju himla stort för mig. Jag flyttade ner, bodde på deras internat och var med i ungdomslandslagen parallellt. När jag blev lite äldre flyttades jag upp till Bayerns B-lag. Då och då körde jag lite träningar med A-laget men jag fick inte ens en plats på bänken under match. Det kändes väldigt tufft att ta sig in och jag ville ju spela A-lagsfotboll. Då kom Häcken upp som ett alternativ. Jag beslutade mig för att skriva på och kom till Göteborg sommaren 2011. 2012 var ett helt fantastiskt år, både för mig och för laget. Häcken kom tvåa i allsvenskan och jag blev utsedd till årets nykomling på Fotbollsgalan. Under 2013 var jag skadad och det gick lite sämre för laget men i år vände det igen.

Och det gick ju väldigt bra för dig i U21-landslaget. Nu är ni vidare i EM!
Ja, det är otroligt. Vår chans att gå vidare till playoff var minimal, men vi löste det. När det blev klart att vi skulle möta Frankrike i den avgörande matchen så förstod vi att det skulle bli jäkligt tufft. Vi förlorade första matchen och var tvungna att vinna med 3 mål i matchen därpå för att gå vidare till EM. Det kändes nästa omöjligt, men innan halvtid hade Isaac Kiese Thelin lagt två mål. I 70:e minuten fick jag till en halvdålig träff som gick in i mål. Vi hade gjort 3-0! Vi var vidare! Men strax därpå fick Frankrike in ett mål. Det kändes otroligt segt, men som tur var fick jag chansen igen i 88:e minuten och vi var vidare i EM.

Det måste vara alla spelares stora dröm att lägga ett sådant mål. Beskriv känslan!
Just då var det lite svårt att greppa men det var ju såklart helt fantastiskt. Jag ville bara springa och fira med publiken och med alla på bänken. Jag brukar inte göra mål så det fanns inte på kartan att det skulle kunna ske. Egentligen handlar det bara om jäkligt bra tajming, jag hade ju kunnat göra de där två målen i allsvenskan mot typ Gävle men som tur var kom de i den här matchen. Det är det största jag varit med om hittills i min karriär.

Växte intresset för dig efter den matchen?
En sådan grej märks ju såklart. Helt plötsligt uppmärksammades allt jag gjorde på planen under matchen. Det är ju lite så media fungerar, den som gör mål är den som får rubrikerna. Det är ju roligt att ens arbete märks och självförtroendet blir ju inte direkt sämre efter en sådan grej. Efter matchen var ett antal klubbar som hörde av sig så jag fick helt enkelt lägga ut det jag hade på bordet och då kändes Malmö FF som det starkaste alternativet.

Hur kommer det sig?
Laget vann allsvenskan och kvalar in till Champions League, sådant lockar ju självklart väldigt mycket. Dessutom plockar Hamrén allt fler allsvenska spelare och jag vill ju komma med i A-landslaget. Om jag dessutom får möjligheten att spela Champions League kan jag visa att jag håller en hög nivå även internationellt.

Hur känns det att lämna Häcken?
Det är alltid lite sorgligt att lämna en klubb. Det har varit en fantastisk tid och nu under min sista tid har de verkligen visat att de ställer upp för sina spelare. De ville ju förlänga mitt kontrakt, men jag avvaktade. De förstod ju att alla matcher jag spelade var chanser för mig att visa upp mig för andra klubbar. Trots det lät de mig spela. Det var himla fint tycker jag och jag är verkligen otroligt tacksam för min tid i klubben. 

Spekulera lite i omställningen!
Den största skillnaden på Häcken och Malmö FF är väl att Malmö FF har ett större tryck utifrån, både från sina fans och från media. I en mindre klubb kan man arbeta lite mer i lugn och ro. Det blir nog den största omställningen.

Vad betyder fansen?
Det är väldigt härligt att spela med många fans på läktaren, det gör mycket för stämningen och känslan. En match med stor publik känns viktigare, som att det man gör har betydelse för fler människor

Under fotbollsgalan 2012 års fick du pris för årets nykomling. När tar du emot nästa pris?
Jag vet inte men det dröjer nog ett tag. Källström och Ekdal är tuffa konkurrenter, men jag kanske kan bli nominerad. Det hade varit fint.

Vad lärde du dig under åren i Bayern München?
Utanför plan lärde jag mig att ta hand om mig själv och på plan lärde jag mig att spela lite tuffare och hårdare. Vi fick öva väldigt mycket teknik. Mottagningar, passningar och skott. Vi nötte vissa grejer så mycket att mina svagheter blev till mina styrkor. En annan grej som jag lärde mig var att ta kritik. Efter varje förlust hade man personliga möten med tränaren där man gick igenom vad man hade gjort fel och vad man hade gjort rätt. En sådan typ av personlig feedback skulle nog gynna svensk fotboll. Här generaliseras det väldigt mycket.

Är målet att spela ute i Europa igen?
Ja.

Bara ja helt enkelt?
Ja det är klart att jag vill ut igen. Vi fotbollsspelare har ju inte speciellt långa karriärer så man vill ju hinna med så mycket som möjligt under tiden man är aktiv.

Vilken är drömklubben?
Jag har väl ingen drömklubb egentligen men jag hade gärna velat spela i Premier League som jag har följt sedan jag var liten, så jag säger Arsenal.

Vad gör du om fem år?
Då spelar jag i A-landslaget och förhoppningsvis i Premier League.

Vad händer nu?
Nu ska jag träna fyra pass i veckan med Häcken tills jag flyttar ner till Malmö i slutet av månaden. I övrigt ska jag börja packa lite smått och så småningom hitta en fin lägenhet. Jag har en väldigt positiv känsla inför flytten. Jag är redo för MFF.

Andra 'Fotboll' inlägg