Hjärnan styr när du springer
Löpning

Hjärnan styr när du springer

Det är hjärnan i samspel med musklerna du måste träna för att orka mer. Så nästa gång du vill ge upp - ge mer.

Löpträning ger possitiva effekter på hjärnan

Forskning menar att hjärnan är den bestämmande faktorn för uthållighetsprestation. Och det är hjärnan i samspel med musklerna du måste träna för att orka mer. Så nästa gång du är redo att ge upp – knyt dina träningsskor och ge mer.

Hjärnan styr din träning

När du löptränar skickar din hjärna signaler till dina muskler som får dig att springa. Musklerna skickar i sin tur feedback till hjärnan som påverkar upplevd ansträngning. Men långt innan dina muskler ger vika, uppfattar hjärnan så mycket ansträngning att den ger upp eller sänker tempot.

– Vad vi behöver träna på är muskelrekrytering. Att fortsätta skicka signaler till musklerna, säger Christian Frøyd. Vi behöver alltså berätta för kroppen att den inte ska sluta springa. Med det perspektivet handlar uthållighetsträning egentligen om att motstå trötthet.

Du klarar mer än du tror

För den otränade är det både bra och dåligt. Det kan till exempel vara motiverande att veta att det går att pressa sig mer, att musklerna tål det och att mjölksyra är ofarligt för kroppen. Men det ska också ses som en varning för den som börjar träna. Det kan vara så pass obehagligt att träna i början att vi avskräcker oss från att fortsätta.

Läs också fem tips för att komma igång med löpningen.

Tips för din träning

Tricket är att inte gå ut för hårt när man börjar träna, utan låta kroppen vänja sig vid att utmattas. När träning har blivit mer rutin än trend kan du utmana dig mer. Och för att ta dig dit kommer fem tips som hjälper hjärnan att engagera musklerna under uthållighetsträning:

  1. Ha självförtroende inför träning och tävling
  2. Strukturera din träning
  3. Lyssna på musik
  4. Vara medveten om att utmattningen kommer att ta slut
  5. Träna med någon som är bättre än dig

Hjärnans påverkan av träning

Hjärnan är det organ som påverkas mest av fysisk aktivitet. I boken Hjärnstark, av Anders Hansen, kan vi läsa om den positiva inverkan träning har på vår kreativitet, intelligens, stresstålighet, vårt minne och välmående.  

Att vi tränar för både kropp och själ, det vet vi. Men hur bra är egentligen fysisk aktivitet för hjärnan? Otroligt bra, har det visat sig. Anders Hansen är överläkare i psykiatri och släppte i år sin andra bok Hjärnstark.

Börja träna mer och mer - testa PT Sabina Dalfjälls träningspass.

Konditionsträning

Boken berättar om hur du blir mer stresstålig, kreativ, intelligent, förbättrar ditt minne och mår bättre bara genom att röra på dig regelbundet. När det kommer till träningsform så är det konditionsträning som gäller.

Hjärnan är nämligen det organ som påverkas mest av rörelse. Bara genom att resa på dig och gå upp och gå, så ökar blodtillförseln till hjärnan med 20 procent. Så hur märker man då av fördelarna? Det kortsiktiga resultatet är att du mår bra och känner dig lugn direkt efter träningspasset. Och på lång sikt förbättras en rad egenskaper.

Hantera stress med träning

Exempelvis när det kommer till stresshantering har hjärnan två inbyggda bromsar för att motverka stress. Det är hippocampus och frontalloben. Av konditionsträning ökar aktiviteten hos dessa två delar i hjärnan. Hippocampus ökar till och med i storlek.

Konditionsträning

De flesta studier har gjorts på människor som börjar promenera snabbt 30–40 minuter, tre gånger i veckan. Och det ger bevisat resultat. Effekten ökar om man ökar intensiteten i träningen. Dock spelar träningsformen ingen roll så länge det faller under kategorin konditionsträning.

Att hitta tid för träningen kan vara en stress i sig men faktum är att träning är ett av våra mest effektiva botemedel mot stress och ångest i vardagen, enligt forskning. Kanske har du hört detta förut men har du koll på vilken träningsform som är mest stressbotande? 

Konditionsträning mot stress

I en artikel på vardagspuls.se går det att läsa att all slags fysisk aktivitet är mer eller mindre effektiv mot stress och ångest. Enligt forskning är dock motionsträning mer effektiv än styrketräningen – och allra bäst är det att springa ett par gånger i veckan, en halvtimme åt gången.  

- Det viktigaste är att du får upp pulsen ordentligt. Det är då träningen gör verklig skillnad. Du får en viss effekt med vardagsträningen, om du till exempel går av bussen en hållplats tidigare varje dag, men vill du bli riktigt stressresistant krävs mer än så, säger Anders Hansen, överläkare i psykiatri och expert på träningens effekt på hjärnan, i artikeln. 

Fungerar styrketräning mot stress?

Jo, det är också effektivt eftersom musklerna kan hjälpa kroppen att ta bort ett av de ämnen som bildas vid stress och ”rena blodet från den skadliga stresen” förklarar Anders. Har du däremot mycket problem med ångest och stress är det däremot konditionsträning du bör satsa på, säger han.

Hjärnans stressbromsar

Hjärnan är en av de delar av kroppen som påverkas mest av träning. Minnescentrat hippocampus är en av hjärnans viktigaste "stressbromsar". Den liksom frontalloben, som också spelar en viktig roll i att hålla nere stressnivån, kan stärkas genom regelbunden fysisk aktivitet. Nybildningen av hjärnceller ökar av träning. I frontalloben bildas nya blodkärl samtidigt som kopplingen till hjärnans stressystem stärks. 

Andra 'Löpning' inlägg