Rekordloppet - Lidingöloppet
Löpning

Rekordloppet - Lidingöloppet

En brant vägg mot himlen? Har man sprungit 25 kilometer så ingår knappast Abborrbacken i löparens våta dröm. Men Lidingöloppet är så mycket mer än en beryktad mördarbacke en bit innan mål. V...

2 september 2015

Ladda för Lidingöloppet

En brant vägg mot himlen? Har man sprungit 25 kilometer så ingår knappast Abborrbacken i löparens våta dröm. Men Lidingöloppet är så mycket mer än en beryktad mördarbacke en bit innan mål. Varje år lockas över 45 000 utövare till den fysiska utmaningen som har en given plats i Guinness Rekordbok.

En ung veteran på 50 år. Så marknadsförs Lidingöloppet, som sedan 1965 räknats som en av de tuffaste uthållighetsprövningarna i Sverige. På den tiden anmälde sig 644 löpare, varav 512 fullföljde de 30 tuffa kilometerna.

I dag är Lidingöloppet världens största terränglopp.

– Den mytiska tuffheten i loppets karaktär, med den berömda sista milen, och närheten till Stockholms centrala delar är två viktiga faktorer som gör Lidingöloppet intressant. Dessutom är det ett terränglopp i fantastisk skärgårdsmiljö, säger generalsekreteraren Tomas Hoszek.

Han konstaterar att arrangörsstaben håller en tät dialog med löpare, partner och funktionärer för att hela tiden utveckla konceptet.

– Vi försöker scanna av trender och nya grepp för att anpassa oss till målgruppen. Vi har arbetat mycket med att skapa en upplevelse för besökaren utan att för den skull tumma på kvaliteten för löparen. Det kan handla om allt från storbildsproduktioner och mobilanpassningar till livesändningar via webben.

Enligt Tomas Hoszek är Lidingöloppet ”utan tvekan ett av de stora svenska klassiska arrangemangen i paritet med Vasaloppet, Vätternrundan, Novemberkåsan och O-ringen”.

Samtidigt ökar intresset för den fysiska kraftmätningen på ”Hälsans ö”. 2014 stängdes anmälan till 30-kilometersloppet i början av maj.

– För varje år som går blir loppet fulltecknat allt tidigare, men inte fullt lika tidigt som andra lopp. Vi känner att de flesta som önskar får plats. Successivt har vi utökat kapaciteten, men är måna om att det inte inkräktar på löparnas upplevelse eller på kvaliteten.

Inför årets lopp är sista milen belyst, vilket innebär att man kan tunna ut fältet mer och på så sätt minska den eventuella trängseln i spåret.

Just avslutningen är för övrigt Lidingöloppets absolut tuffaste etapp.

– Den börjar redan vid Bosöbackarna ett par kilometer tidigare. Då blir man verkligen påmind om att Lidingöloppet är en utmaning, säger Tomas Hoszek.

Om man önskar fina vyer kan man bland annat njuta av områdena kring Kyrkviken, konstaterar han.

– Där finns mycket publik, vilket blir en fin inramning. För de som önskar löpning i skog utan en massa ljud runtomkring så är sträckan kring Elfvik bra. Vackert är det för övrigt också runt Sticklinge, strax innan man kommer till Abborrbacken.

Genom åren har fyra personer genomfört samtliga 50 Lidingölopp, som ingår i En svensk klassiker. Anders Gärderud hör visserligen inte hemma i den skaran, men har ändå hamnat i händelsernas centrum vid ett par tillfällen.

– En gång lossnade skosnöret för en av löparna i tätklungan, varpå någon ropade och meddelade detta för de övriga. Gärderud och resten stannade och väntade på att han skulle knyta skon igen innan de fortsatte. Sedan vann skosnörelöparen loppet…

Bästa tävlingstipsen från Magnus Bergman, ambassadör för Lidingöloppet.  Magnus har ett personbästa på 1.37 på Lidingöloppet

 … nybörjaren

  • Ta det lugnt och försiktigt och känn dig inte stressad över trängseln i början. Det är inte ovanligt att tappa fokus om man inte är van vid att springa med folk runtomkring sig.
  • Testa ingenting nytt i utrustningsväg, oavsett om det handlar om skor, strumpor, byxor eller tröja.
  • Klä dig inte för varmt. Du ska helst småfrysa lite innan du börjar. Du får upp värmen senare, Lidingöloppet är relativt vindskyddat.
  • Ha en plan B om det blir oväntat väder. Du ska inte stå på morgonen och fundera på vad du ska ha på dig. 

…den vana motionären

  • Kolla igenom banprofilen och  bestäm dig för hur du ska strukturera upp loppet.
  • Utnyttja den första milen för att komma in i loppet. Bansträckningen är relativt platt, så då handlar det om att konservera energi och att hitta flyt i löpningen. Bränn inte för mycket energi innan kuperingarna börjar.
  • Efter 15 kilometer kommer ett avsnitt som är intensivt med korta backar upp och ner. Det kräver sin taktik och löprytm – slappna av och rulla på. Behåll farten utför och tryck på lite uppför.
  • Sista milen sen är väldigt tuff, så ta en backe i taget. Du behöver kanske inte springa uppför varje backe. Det är ingen skam att behöva gå, det kan till och med gå fortare ibland. Enda nackdelen är att det kan bli svårt att ”rulla” igång igen när du har promenerat.

 … elitlöparen

  • Undvik moment som kan upplevas som stressiga. När du kommer till start ska du vara klar för start.
  • Dras inte med i ett för högt tempo på grund av adrenalinpåslag vid starten. Disponera krafterna.
  • Springer du ensam under en passage i loppet gäller det att vara trygg i löpningen och behålla  rytmen. Titta inte på kilometer­tider eftersom terrängen är så  varierad. Lita istället på din egen känsla. I bakhuvudet vet du att det finns löpare framför dig, och att du snart kommer ifatt dem.
  • Drick och tillför energi åtminstone var femte kilometer.

Stockholm Halvmarathon

Kärt barn har många namn – 2007 bytte huvudstadens halvmara namn från det lite anonyma S:t Eriksloppet till Stockholm Halvmarathon. Det nya namnet var ett bra drag, av flera anledningar.

– Vi ville locka fler utländska deltagare, och det bidrog det nya namnet till, eftersom det innehåller ”Stockholm”. Förra året hade vi nästan 3 000 utländska löpare från 80 nationer. Det är dessutom bra att ha med Halvmarathon i namnet, för distansen blir ju på det sättet självklar, säger Kristina Rosenberg, kommunikationsansvarig för Stockholm Marathon Gruppen.

Loppet, som numera arrangeras av friidrottsklubbarna Hässelby SK, Spårvägens FK och Turebergs FK, har anor från 1920-talet. Sportjournalisten Oscar Söderlund (med signaturen Glokar Well) sjösatte grundidén som ledde löparna ut på vägar på Norra Djurgården och runt Brunnsviken innan de gick i mål på Stockholm Stadion.

Det skulle dock dröja till 1962 innan loppet blev en så kallad halvmara, förmodligen den första i sitt slag som arrangerades i Sverige. Den kontrollmätta banan gick fem och ett halvt varv runt Laduviken. Dåvarande arrangörsklubben Fredrikshof skrev i sin tidning att man ”med glädje kunde räkna in nästan 300 del­tagare, vilket torde vara rekord för ett landsvägslopp i Sverige”.

Ytterligare drygt 50 år framåt i tiden är Stock­holm Halvmarathon en del av en gigantisk evenemangsapparat. I fjol lockade loppet  rekordmånga deltagare: 18 046 var anmälda.

– Det är nära nog en fördubbling jämfört med 2008, säger Kristina Rosenberg.

Trenden är allt fler kvinnor anmäler sig till loppet, och förra året var andelen kvinnliga löpare 40 procent.

– Andelen kvinnor har ökat stadigt och det vore självklart kul om vi till slut landar på 50/50. Jag tror att kvinnor lockas av att springa Stockholm Halvmarathon av samma anledning som män. Det är roligt och utmanande att springa en halvmara. Stockholm är dessutom en oerhört vacker stad och det är härligt att springa mitt i stan.

Kristina Rosenberg säger att ”många talar sig varma om känslan, och synen som möter dem när de springer sista delen av Götgatan”.

– Då springer man ner mot Skeppsbron, ser vattnet och vet att slottet och målgången närmar sig.

Men nog finns det även rejält påfrestande delar av banan. Tantobacken, efter 17 kilometer, tillhör det tuffaste partiet.

– Förra året hade vi en aktivitet i backen där en av våra samarbetspartner erbjöd löparna en svalkande kylspray på trötta ben, säger Kristina Rosenberg.

Trenden när det gäller löparevenemang är att allt fler blir utan startplats – har ni tankar på att utöka deltagarantalet i ert lopp?

– Om det finns möjlighet utifrån Stockholms infrastruktur finns det inget som säger att vi inte skulle öka deltagarantalet.

Hur ser ni på konkurrensen när det gäller halvmaror i Sverige?

– Det är spännande att det kommer nya lopp. Det ger oss inspiration och en spark i baken att hela tiden bli bättre och bättre. Det känns också som att många löpare springer fler lopp än tidigare – på det viset är det inte heller lika känsligt.

Bästa tävlingstipsen från Anders Szalkai, träningsansvarig på Stockholm Marathon Gruppen.  Anders har bland annat fem SM-guld i maraton. 

… nybörjaren

  • Sätt upp ditt mål utifrån de förutsättningar du har. Tänk efter hur träningen gått, och var realistisk optimist. Var beredd att justera målsättningen utifrån både väder och dagsformen. Följ sedan din plan.
  • Dela upp loppet mentalt i kortare avsnitt, och beta av avsnitten efterhand.
  • Ta gärna korta gångavsnitt i uppförsbackar. Då sparar du energi och kraft utan att du tappar speciellt mycket tid.
  • Ta dig tid att dricka vid vätskestationerna. Vätskeförlust medför sämre prestationsförmåga och ökad risk för att du inte ska klara dig i mål.
  • Siktar du på en speciell tid i loppet kan du ta hjälp av farthållarna för att hålla rätt och jämn fart.

…den vana motionären

  • Planera så att du har en tävlingsuppsättning för alla typer av väder. Om det är kallt vid starten, plocka fram något plagg som kan hålla dig varm och som du nödvändigtvis inte måste lämna in bland överdragskläderna.
  • Fixa nummerlapp och annat innan du kommer till startfållan. Onödiga stressmoment kan stjäla energi.
  • Starta i ditt eget tempo och låt dig inte stressas av dina medlöpare. Fältet sprider ut sig relativt snabbt. Att kryssa dig fram slukar mycket energi och du vinner oftast väldigt lite tid.
  • Ta hjälp av dina medlöpare. Lägg dig gärna i en klunga så slipper du hålla farten själv.

… elitlöparen

  • Våga välja ett par lätta och smidiga tävlingsskor. Känslan av tävling infinner sig, och räknar du dig till eliten klarar du att utnyttja steget som tävlingsskon ger dig.
  • Ät i god tid innan loppet, så att du inte har någon mat som ligger kvar i matsäcken och stjäl uppmärksamhet från ditt blod.
  • Utnyttja de lättlöpta partierna och spring på utan fartbroms. Korta av steget något uppför och tänk på att du med hjälp av armarna kan få benen att jobba fortare. Utnyttja allt du har för att kunna hålla hög fart.
  • Intala dig, om det bär emot, att de andra är tröttare än du. Plocka fram känslan av att det är nu du ska plocka ut allt du lagt in i träningsväg.

Andra 'Löpning' inlägg