10 frågor med Lisa Nordén

Triathleten om träningstimmar, stödet från sin mamma och kärleken till sporten

Triathleten Lisa Nordén har kämpat med olika skador under en längre period och jobbat stenhårt med att bygga upp kroppen igen, nu vill hon lita på kroppen till 100 % innan träningen kör igång som vanligt. Hon beskriver sig själv som positiv, envis och ambitiös till överdrift, ser cykeln som en resekompis och tycker alla ska testa på Triathlon som hon själv fullständigt kärat ner sig i. 

1. Hur kom det sig att det blev just triathlon?

- Det var någonting jag blev bra på, på väldigt kort tid. Jag började som junior 2001 och redan 2002 vann jag mitt första junior SM. ”Shit vad häftigt att jag är så bra på så liten insats, undra hur bra kan jag bli”, tänkte jag och började träna lite mer strukturerat. Då utvecklades jag snabbt.

2. Vad hade du gjort om du inte hade satsat på en triathlon-karriär? 

- Jag var duktig i skolan och har alltid haft en bild av mig själv som framgångsrik. Jag ville bli pilot eller ingenjör och tjäna mycket pengar. Hade jag satsat på någonting annat så hade jag garanterat lagt ner lika mycket tid och energi på det. Jag är ju en liten tävlingsjävel så jag vill gärna vara bäst på allt jag tar mig an.

Min mamma har alltid peppat mig. Hon har alltid sagt att ingenting är omöjligt och varit väldigt konsekvent i att följa det rådet själv. Hon är min största förebild. När jag tog studenten ville hon göra ett sista äventyr med mig så hon sålde vår bostadsrätt och vår häst och drog till Australien. Jag jobbade, reste runt och började träna ordentligt. Triathlon är mycket större i Australien så jag fick en helt annan struktur på träningen där nere. Man kan säga att det var där karriären tog fart på riktigt.

3. När tycker du om din sport som mest och när är du inte lika nöjd?

- Jag älskar variationen, men att springa är favoritgrenen. Att känna sig snabb på löpningen är en fantastisk känsla. När jag kommer hem från en tidig springrunga i skogen, äter frukost och slänger mig på soffan - då är jag riktigt nöjd. Mer missnöjd är jag när jag måste åka tillbaka till poolen, trä på mig baddräkten och köra ett sent eftermiddagspass när jag egentligen bara vill ta en kaffe på något mysigt fik. Då burkar jag önska att jag höll på med en sport och inte tre, eller att jag hade ett coolt kontorsjobb vid Stureplan.

4. Hur lyckas man i en av de mest fysiskt krävande idrotterna som finns?

- Det gäller bara att ha viljan och att jobba väldigt hårt. För mig är varje dag ett envist och målmedvetet kämpande framåt. Sakta men säkert har jag lyckats bygga upp en kropp som kan presentera på väldigt hög nivå. Jag älskar att träna så processen har ju varit väldigt rolig. Jag tränar mellan 20 och 25 timmar i veckan beroende på var fokus ligger. Mer kvalitet ger färre timmar, och om jag cyklar mycket bygger det snabbt upp totaltiden. Utöver den specifika sim-, cykel- och löpträningen tillkommer det några gym- och rehabpass också.

5. Hur ska man börja om man som nybörjare är sugen på ett lopp nästa år?

- Sätt igång! Hitta en utmaning, ta hjälp av aktiva utövare och anslut dig till en klubb för att få hjälp med utrustning och teknik. På så sätt undviker du många nybörjarmisstag. Simningen är ett svårt moment som man ofta behöver professionell hjälp med. Det är perfekt att köra igång med det nu under vinterhalvåret. Då har man lagt en bra grund inför vårens träning när man kan man börja springa och cykla utomhus. En annan bra grej är att börja växla mellan cykling och löpning under ett och samma träningspass.

6. Hur tänker du för att inte tappa gnistan?

Jag tror bara att det handlar om tålamod, det är nog det viktigaste karaktärsdraget att ha som idrottare. De som presenterar bra under många år är ofta de som har förmågan att motivera sig när saker och ting inte går som planerat. Jag har varit ganska bra på att komma tillbaka och på att göra det till en grej, en utmaning.

7. Har du något motivationsknep?

Ja, att göra saker som man aldrig hinner med annars. Jag har till exempel gått på yoga, lagt om kosten, kört simtävlingar och SM i cykelcross. Det har motiverat mig att hålla igång min rehab.

8. Hur laddar du mellan alla lopp under tävlingssäsongen?

- Mellan mars och oktober tävlar vi mycket och ofta. Det blir ungefär 10 till 15 lopp under den perioden om jag är skadefri. Jag brukar planera in två veckor för återhämtning och grundträning. Det är viktigt att backa tillbaka och fylla på med styrka och distanspass som jag annars riskerar att tappa under tävlingsperioden.

9. Din psykiska träning, hur ser den ut? 

- Det är ingenting jag jobbar på i min vardagsträning men dagarna innan tävling, när jag fått se banan, visualiserar jag hur jag tar mig runt den. När tävlingen är avklarad brukar jag och min tränare se inspelningen av loppet och gå igenom vad som gick bra och vad som gick mindre bra. Man lägger märke till helt andra saker när man ser sin prestation utifrån.

10. Vad gör du om fem år? (… och om 40 år?)

- Då är jag förhoppningsvis väldigt nöjd med min avslutade triathlon-karriär. Jag befinner mig nog mitt uppe i en ny karriär där jag kan använda min kunskap från åren som triathlet. Jag har ingen aning om vad det skulle kunna vara, tur att jag har fem år på mig att lista ut det. Haha, om 40 år sitter jag någonstans i ett varmt land och njuter, lägger patiens och tittar ut över ett blått hav.

Triathlonlopp

Olympisk distans – 1500 m simning, 40 km cykling och 10 km löpning.
Sprintdistans – 750 m simning, 20 km cykling och 5 km löpning.
Supersprint – 400 m simning, 10 km cykling och 2,5 km löpning.

Foto: Wikipedia.