Frågor om löparskor och löpning

Frågor om löparskor och löpning

Löparskorna är a och o för ditt löpsteg, din löprunda och dina upplevelser kring löpning. Det är inte alltid lätt att veta vilka skor man ska välja. Vi har här samlat svaret på många frågor om just löparskorna och vad du ska tänka på när du väljer modell.

Hur ser mitt löpsteg ut?

När du väljer modell ska du dels se till ditt fotvalv - är det högt, lågt eller normalt? - och sedan är det viktigt att ta hänsyn till hur foten rör sig. Med en löpanalys på Intersport får du på bara 15 minuter reda på hur ditt löpsteg ser ut och vilka krav du bör sätta på dina löparskor. 

Löparskor vid pronation?

I butik utgår våra experter från tre typer av behov beroende på din fotnedsättning i löpningen; Neutral pronation, underpronation och överpronation.  De flesta löpare pronerar, vilket betyder att foten faller mer eller mindre inåt. Det är fotens naturliga sätt att dämpa stöten och anpassa sig till underlaget. Har du en normal pronationsrörelse fungerar en neutralt uppbyggd löparsko.Om du, likt många andra, har lite för mycket pronationsrörelse så behövs en sko med mer stabilitet och stöd. 

Skor om jag underpronerar?

Vissa löpare kan ha en stel underpronerande fot, eller supinerande rörelse som det också kallas, och då behövs en neutralt uppbygd löpsko med extra bra stötdämpning, eftersom den typen av fot har lite brist på den naturliga pronationen som tar upp stöten.

Drop på löparskor – vad är det?

Drop är den höjdskillnad som skapas mellan din framfot och din häl när du har löparskorna på dig. Om skorna har ett drop-mått på 8 mm innebär det att skillnaden mellan skons främre- och bakre del är 8 mm.

Löparskor för asfalt?

Asfalt är kanske det vanligaste underlaget när man springer långlopp och maraton. Du ska helst inte träna på asfalt i mer än en och en halv timme åt gången, då det kan vara ansträngande för fötter, leder och ben som inte är vana. Ska du däremot springa ett maraton kan detta krävas för att succesivt vänja dig vid det hårdare underlaget. Då kan det vara bra att vänja kroppen genom längre pass. 

Vilka skor för att springa på löpband?

Visst kan det vara tråkigt och monotont att springa på löpbandet, men det är kanske ändå att föredra framför ett pass i ett februarikallt och halt Sverige. Löpbanden passar alla, nybörjare, motionärer och eliten. De nya banden har en bra dämpning och tekniska möjligheter att välja olika löpprogram och analysera din löpning efteråt. Dessutom kan du passa på att följa din favorit-TV-serie eller pumpa musik ur ett par ordentliga högtalare. Läs mer om skillnaden på att springa ute vs inne på löpband. 

Vad är trailskor?

Trailskor används för traillöpning, allstå när du springer i skog och ojämn mark. T.ex. Stora höjdskillnader och ojämna underlag eller om du ska ut på trail obstacle race, swimrun eller fjällmarathon. Här behöver du skor med bra grepp och tåligare ovandel som är anpassade för tuffare förhållanden. Löparskor med eller utan dubbar är beroend epå hur påfrestande löpningen blir och hur du upplever komforten. 

Vad finns det att välja på gällande ovandelen på löparskon?

En ovandel ska vara lätt och smidig men samtidigt ge stöd. En väldigt flexibel lättviktssko kan ha en strumpliknande, smidig överdel medan en stabil sko med mycket dämpning behöver en kraftfullare ovandel. En trend är runningskor med färre sömmar, eftersom att det innenbär risk för skav.

Vad betyder Gel, Air eller Boost mm?

Olika modellers olika benömningar kommer ofta från dess mellansula. Den är gjord av ett mellansulematerial – oftast EVA-plast – och stötdämpningsmaterial som kan heta saker som gel, air eller boost beroende på tillverkare. Asics har gel, Nike har air och adidas skor boost. Det är svårt att göra en mellansula som på samma gång är lätt och slitstark, men nu har i alla fall många tillverkare börjat med nya material som ger både ökad komfort och bättre ”kick” i steget.

Räcker de sulor som ligger i löparskorna?

Ett tag såldes runningskor med tekniska, uppbyggda innersulor. Men det är svårt att göra en innersula som passar alla fötter. Eftersom innersulans främsta funktion är att ge komfort åt foten så är de flesta innersulor i dag helt enkelt tunna och löstagbara vilket gör att man kan lägga i sina egna varianter. av till exempel formgjutna sulor vilket ger mer dämpning, komfort och stabilitet åt foten.

Vad påverkar löparskons yttersula?

Yttersulan skyddar skon och materialet i mellansulan. För femton år sedan gjordes yttersulan ofta i ett stycke. I dag kan den bestå uppemot 15 delar, eftersom fler delar ger en flexiblare sko. Materialet har ofta högst slitstyrka i hälen, eftersom de flesta motionärer landar på hälen. 

Vad är löpning bra för?

Att regelbundet löpträna ger många possitiva effekter och har flera hälsofördelar både på lång och kort sikt. Löpningen sänker blodtryck och kolesterol, stärker ditt hjärta och minskar risken för hjärt- & kärlsjukdomar, diabetes typ 2, blodbropp och hjärtinfarkt. Du får bra konditionsträning och styrketräning och förbränner mycket kalorier vilket motverkar övervikt och fetma. Dessutom frigörs flera olika hormoner som kan förebygga depression och stress.

Se mer i vår guide 10 anledningar att löpträna.

Varför är löpning bra?

Löpning som träningsform har flera fördelar, till exempel är det ett förhållningsvis billigt sätt att motionera där du inte behöver någon utrustning förutom löparskorna och kan ge dig iväg vart du än befinner dig. Dessutom är löpningen bra trasnsportmedel när du effektivt transporterar dig samtidigt som du får bra träning. Springer du dessutom ute får du massa frisk luft på köpet!

Löpning, hur ofta?

Hur ofta du ska löpträna är helt upp till dig. Dina målsättningar och dina ambitioner. Tränar du mycket annat? Vill du bli snabbare? Mer uthållig? Springer du för att få den dagliga motionen? Utgå från där du är och sätt upp en rimlig plan för hur ofta du ska löpa. 

Vilka muskler tränas vid löpning?

När du löptränar är det framför allt fötter och ben som tränas även många muskler används och tränas vid löpning. Fötterna och fotlederna påfrestas mycket under en löprunda och musklerna i foten sätts på prov i alla delar av löpsteget. Musklerna i knät arbetar hårt för att dämpa stöten i löpsteget och tränas hårt under ett löppass. Även höften jobbar hårt och ser till att du rör dig som du ska och får kraft i avtrampet tillsammans med sätesmuskulaturen. 

Hur snabbt ska man springa?

Ofta ställs frågan hur snabbt man ska springa, en fråga som näst intill är omöjlig att svara på. Hur snabbt man ska springa 10 km skiljer sig naturligtvis mycket åt från hur snabbt man ska springa 3 km. Det är också en fråga om dina målsättningar och din löperfarenhet. Utgå istället från nuläget och jobba för att springa snabbare, om det är vad du är ute efter, för varje runda.

Hur kommer man igång med löpningen?

Det finns många kreativa tips på hur du kickstartar löpningen, tänk dock på att det är en god idé att vidta åtgärder för att göra dem till en regelbunden vana. Att anmäla sig till ett lopp längre fram, gå med i en löpargrupp eller sätta upp ett träningsprogram är tre förslag, se här 6 tips för att komma igång med löpningen.

Kan man springa med artros i knä?

Många lider av löparknä, ont i knän vid löpning eller har artros. Frågorna kring hur man ska träna med artros och andra skador är många och det är svårt att komma med generella svar. Det finns dock forskning på att det finns possitiva effekter med att fortsätta löpa med artros i knä och att löpning dessutom kan motverka artros i längden. Så länge du inte får ont dagen efter löprundan eller ännu längre eller att du upplever svullnad ska du kunna träna på som vanligt, är du osäker är det bäst att kontakta vården.

Finns det fördelar med att springa i naturen?

Den friska luften och lugnet ger tid för reflektion och mycket nya intryck. Det mjuka skogsunderlaget mildrar stötverkan för kroppen och de ojämna partierna stärker kroppen och förbättrar din smidighet. Se dock upp för snedtramp! 

Är det farligt att springa på sandstrand?

Att springa längs stranden är mer regel än undantag i romantiska Hollywoodfilmer som utspelar sig i Los Angeles. Och visst är det mysigt att springa när solden är på väg upp i horisonten, men se upp för skador. Strandlöpning innebär stora påfrestningar för både hälsenor och vader. Ju hårdare sand, desto bättre för kroppen, så håll dig vid strandkanten där sanden är hårdare. Försök att inte springa längre än 30 minuter i början så att kroppen vänjer sig vid underlaget.

Är det bra att springa barfota?

Att ta av sig skorna och springa barfota stärker muskulaturen i dina fötter. Men tänk på underlaget och var varsam så du inte trampar på något som kan skada dig.

Fördelar med att springa på grusvägar?

Att springa på grus är ett perfekt alternativ för nybörjare då grusvägar minimerar risken för skador tack vare sin jämnhet. Men se alltid upp för håligheter och större stenar med mera, de kan få förödande konsekvenser...

Hur kort inpå passet ska en äta?

Ät inte senare än två timmar före ett rejält träningspass. Och se till att få i dig en ”normal” måltid, en som du ändå skulle ha ätit, inom två timmar efter passet.

Skillnad på mat vid distanspass och kortare pass?

Vilken utgångspunkt man har spelar stor roll för kosthållningen. Långdistansaren som nöter mil ska inte ha samma kostplanering som exempelvis den som använder löpning som ett komplement till muskeluppbyggande träning.

Den klassiska kolhydratladdningen kan vara en bra metod för att klara ett långt lopp eller träningspass. Men då handlar det om att man springer i mer än 90 - 120 minuter, för det är först efter det som våra normala glykogenförråd tar slut och det behövs en extra depå.

Glutenfritt förebygger löparmage?

Det är en del idrottsprofiler som säger att deras magproblem minskar när de drar ner på kolhydrater, men Kristina Andersson misstänker att det i många fall snarare är gluten än kolhydrater som är boven i dramat (den som drar ner på kolhydrater minskar som regel automatiskt sitt glutenintag, och eftersom gluten kan öka genomsläppligheten i tarmen kan en tänka sig att det är det som bidrar mest till förbättringen). Hon lägger till att det är väldigt individuellt och inte går att ge något allmängiltigt råd att undvika det. Men det kan vara värt att prova, inte minst om man har problem med löparmage.

Löparskor online och i butik

Det är alltså både vilket underlag du springer på, hur din fot och ditt löpsteg ser ut som avgör vilka skor du ska ha och hur de bör vara uppbyggda. Kom in i butik eller hitta löparskor för dig på intersport.se