10 frågor till Johan Olsson

Kungen av femmilen om den fortsatta satsningen 

Det blev inte som Johan Olsson hade tänkt sig. Efter OS i Sotji planerade han att lägga av. Han kände sig trött på att kämpa med smärtor i kroppen och återkommande skadeproblem. Men ett halvår efter OS var han på plats i Torsby för att träna med resten av landslaget. Ytterligare en stor satsning inleddes med sikte på VM-medaljer på hemmaplan.

Den 21 november 2014 var det tretton år sedan Johan Olsson körde sin första världscuptävling. Under åren har han haft stora framgångar, men också tunga perioder. Bara ett par månader innan OS i Sotji drabbades han av muskelproblem kring revbenen. Som tur var repade han sig och på köpet kammade han hem ett silver och ett lag-guld. Inför tävlingarna i Sotji antydde han dock att det skulle bli hans sista satsning som elitåkare. Så blev det inte. Nu är den regerande femmilsmästaren istället en av storfavoriterna inför VM i Falun.

1. Hur gick det till? Varför ändrade du dig?

- När en säsong är slut får vi alltid några veckors vila innan allt drar igång igen. Nu var det annorlunda eftersom att jag var tveksam till om jag skulle fortsätta efter uppehållet. Jag hade inte riktigt bestämt mig för det ena eller det andra.

2. Hur gick tankarna inför beslutet?

- Jag var tvungen att ta mig tid att känna efter inombords. Har jag motivationen och viljan som krävs för att strida i toppen? Har jag den drivkraft som krävs för att plåga mig dag ut och dag in under mer än ett halvår för några enstaka tävlingar? Efter att ha känt och tänkt kom jag fram till att svaret på båda frågorna var ja.

3. Är det fortfarande lika kul?

- Jag tycker fortfarande att det jättekul, så är det. Att pina mig uppför en backe och sedan ligga och spy i ett dike av ansträngningen, jag ser fortfarande fram emot det!

När Johan Olsson insåg att han inte var klar med skidåkningen blev nästa steg att diskutera en satsning med hustrun Anna, som därmed skulle få ta en större del av ansvaret för parets treåriga dotter Molly och hennes lillasyster som vid den tiden fortfarande låg i Annas mage.

4. Vad tyckte din fru, Anna?

- Det är en lika stor uppoffring för henne. Jag kan klara av en säsong till, klarar du det?, frågade jag henne. Hon tyckte jag skulle köra.

5. Hur kombinerar du familjeliv med elitsatsningarna?

Jag insåg att han behövde förutsättningar att kunna träna så tidssnålt som möjligt för att ha en chans att kombinera sin satsning med familjelivet. Vi bestämde oss för att flytta från Östersund till Sundsvall, där dessutom både jag och Anna har nära till föräldrar och syskon. I Sundsvall finns bra träningsmöjligheter och paret såg dessutom till att skaffa ett hus med utrymme för ett ordentligt hemmagym.

6. Hur ser en träningsvecka ut?

- Jag kör fyra gympass i veckan. Kan jag då träna hemma istället för att åka iväg tjänar jag en halvtimme och det är mycket värt.

7. Hur ser du på den press som finns?

- Visst har jag en större press på mig efter femmilen i Val di Fiemme, men jag ser det som en ynnest att folk tror på mig.

8. Vad händer efter VM?

- Vi vet inte hur det fungerar efter flytten till Sundsvall. Kanske blir allt mycket lättare, trots tillökning i familjen. Eller så blir det svårare, och då är det inte aktuellt att fortsätta. Någon dag kommer jag också känna att jag är färdig, men när det inträffar vet jag inte.

9. Vad gör du när du inte tävlar och tränar?

Jag har ju två barn, så den mesta tiden går till dem. Under de perioder jag är mycket på träningsläger ser jag mest fram emot att vara vid havet eller i fjällen med min familj.

10. Kommer ni coacha döttrarna till att bli nästa generations elitåkare?

- Haha, de kan i alla fall ha förutsättningarna, rent genetiskt. Det blir en bra kombination av min uthållighet och min frus sprintsnabbhet som hon hade under sin tid som aktiv. Jag kan absolut rekommendera dem en karriär inom skidåkning på elitnivå, det är något jag har haft otrolig glädje av. Men coach får de välja själva.

Resultat i urval: VM-guld på 50 km (2013), VM-silver på 15 km (2013) och i stafett (2011 och 2013), OS-guld i stafett (2010 och 2014) och OS-silver på 15 km (2014).

Foto: Wikipedia